Har lätt kunnat skriva ett herrejösses inlägg, men ser ni det tänker jag inte göra, ni ska inte få gotta er i min knäppa vardag :)

Däremot tänker jag visa er, vi har äntligen börjat få upp vårt förråd! Så roligt!

Idag, imorgon, ja eller när det nu blir klart, ska vårt lilla förråd bort! och vi kan äntligen kanske få någon ordning på våra

alla våra saker, känns så otroigt skönt!

Har även fått lite information om lite träning, och jag är så sjukt peppad! Så nästa vecka på torsdag bär det iväg

för min allra första date med instruktör och diverse annat folk, sen att jag fick med mig en vän på köpet gör det

hela så mycket roligare.

Den här lördagen kommer att fortsätta i lugnets tecken, lillan ska på kalas, vi har även börjat röja lite i hennes rum, vi

har redan fått ihop två stora svarta sopsäckar!

Och idag/ikväll ska vi fortsätta :)

Målet är att vi sedan ska tapetsera( eller vi och vi, en vän förstås ) en fondvägg, möblera om och göra lite mera

ungdomsfint, hon vill inte ha "barnsligt" längre, vilket är då sånt som gulliga fjärilar, hello kitty osv, och det kan jag förstå,

men ja, hon leker med barbie och andra "barnsliga" saker, så hon är liten än jag lovar   

SEN naturligtvis..blir det lördagsmys!!!!  

Tog mig i kragen igår under dagen och ringde ett samtal, tog ett beslut närmare sagt.

Så om allt går vägen så kommer jag inom 60 dagar göra en behandling som heter thermachoice.

Den går ut på att jag under narkos tar bort livmoderslemhinnan som i mitt fall inte fungerar som den ska, dysfunktionell som de säger där uppe på lass.

Jag blir  planerad för värmedestruktionsbehandling med Termachoice. Syftet med behandlingen är att minska menstruationerna och få bort mina smärtor samt uppkomsten utav cystor. I några fall försvinner de helt. Termachoice-metoden innebär att en ballongkateter förs in i livmodern. Ballongen fylls med varm vätska och livmoderslemhinnan, som ger menstruationsblödningarna, förstörs. Ingreppet kan göras när som helst under menstruationscykeln.

Så lite lätt nervös är jag kan jag lova, inte för att genomföra detta, utan för narkosen, gillar inte att ha kontroll över saker som händer runt omkring mig, men nu har jag inget val.

Ska dock först fylla i en hälsoblankett, ta lite prover och eventuellt en undersökning, vilket de inte trodde jag behövde genom att jag genomgått några stycken nu under kort tid, så de trodde att de kunde räcka *tacksam för det!*

Behöver inte heller vara sjukskriven någon längre tid, 1-3 dagar, och jag får åka hem samma dag som den är utförd, så det känns helt okey :)

Ja detta har jag då att se fram emot, jippi för mig va va va? :)

Nu ska jag mysa med lillan lite innan sänggående, ha en bra kväll alla!!

Jo nä men det här med språket.

Det är inte alltid så lätt, inte för oss vuxna och defenitivt inte för de små liven runt omkring oss.

Jag kan inte, och tolererar inte dålig attityd med kombination av dåligt/fult språk, och absolut inte från mina

barns munnar!

Jag blir topp tunnor rasande!

Man låter inte illa mot andra, man ljuger inte och man ska visa respekt, och vi vuxna ska göra detsamma och föregå med gott exempel, för det är där barnen lär sig.

De ser och imiterar det vi vuxna gör, redan från mycket liten, och visst, skolan, det socila livet såsom kompisar osv har

åxå en stor del idag, vilket vi fick varse, än en gång.

Vid matbordet, både före, under och efter, var lillan helt oresonlig, dålig attiyt *tonårs uppkäftig* om ni förstår?

Hon svor! sa att jag var en *piiiiiip * kan inte skriva ordet det var alldeles för hemskt, och allt bara för att hon inte fick som hon ville.

Och där, precis där, brann den lilla stubinen jag hade kvar den här dagen kan jag lova.

Skickade raskt hem hennes kompisar, som så snällt väntade i hennes rum, sen fick hon var inne, utan kompisar, Ipad m.m

Sen hör jag från soffan:

-Förlååååååt mamma! Snälla!

Ja vad säger man? Självklart var hon förlåten, men fick ändå inte vara med kompisar, spela på Ipaden osv.

Sen kommer det lite lätt hulkande från soffan:

- Får jag se på tv då?

Och ja det fick hon, kvällen slutade på topp, en leende tjej som hann med mys, kramar, läxläsning, dusch och bus.

Så lillan somnade med ett leende på läpparna, trygg och älskad, precis som det ska vara!

Å nu sitter jag och fördriver lite tid, ska väl ta en liten tur ut till min stora kärlek, tvättmaskinen, och hänga den där tvätten

som tydligen aldrig hänger sig själv *suck* men sicken tur jag finns då?

Nåja, lite mera java på det här så kan jag säkert orka med det.

long time!

i´m so sorry!

El så inte ;)

Har faktiskt inte haft någon inspiration till att skriva och jag ber så mycket om ursäkt, iofs, hur många bryr sig? typ ingen?

Fast nu kan jag inte låta bli!

Man hör saker, det berättas, man ser, och man vet...

Och det sorgliga är att det finns dem som försöker dra ner rullgardinen, låtsas som ingenting har hänt, oavsett om det skadar, sårar sin närmaste, sina vänner, bara för att man ska må bra själv = skit i alla andra!

Hur fan tänkte man där?

Varför låtsas?

Varför ljuga, hitta på egna historier?

Varför tro ngt annat?

Hänt har hänt, inget går att göra ogjort!

Stå för det!

Så sjuka visa människor är, vissa tror man kan göra saker, och sen är det som bara "ogjort" och livet kan fortgå precis som förut, med man och barn osv..

jisses säger jag bara!

Vad hände med tro, hopp och kärlek?

Eller: tills döden skiljer oss åt?

Jag måste fan vara gammeldags som tror på sånt "svammel" eller så har jag "bara" träffat rätt?

Å hallelujha till mig då :)

Kärleken kommer, kärleken går, ingen kan tydas dess lagar...

...mmm...den gamla visan, den står sig än... så är det bara ... i alla fall för mig